När jag cyklade till jobbet i morse stod en klassisk pundare och skrek på Götgatan. Ingenting att ta notis om - i Stockholm är pundare ungefär lika exotiska som hundskit på en paristrottoar.
Men så tog jag mig en närmare titt på honom. (Man gör inte ofta det, helst vill man undvika ögonkontakt med dem, eftersom man inte vill hamna i närmare samspråk.)
Hur som helst kunde jag notera alla klassiska pundardrag - långt stripigt hår, en halvskabbig sjal, en sliten läderjacka, smutsiga jeans, mager som en fågelskrämma etc. Det som var anmärkningsvärt var att killen var uppskattningsvis 20 år. Alltså född på andra halvan av 80-talet. Uppvuxen under grunge- och triphoperan. Kissade förmodligen fortfarande i sängen med jämna mellanrum när Carl Bildt blev statsminister.
Och ändå såg han ut som pundare sett ut sedan innan jag själv föddes. Samma klädstil, samma frissa, samma sätt att prata (eller vråla i detta specifika fall). Det tycks således finnas någon typ av pundar-mode. En subkultur i klass med emo-kids, swingdansare, raggare och skejtare.
Ett par viktiga frågor väcks i mig.
Ett: hur hittar de kläderna? Bryr sig pundare så mycket att de vet när det kommer in nya trasiga skinnjackor på Myrorna? Är rea på Stadsmissionen samma sak för dem som 70% på Natalie Schulterman för andra modeintresserade?
Två: Finns det något livsstilsmagasin för pundare? Om inte, är det inte dags att starta ett?
12 kommentarer:
hahaha! Det är verkligen sant. Bra mysko. Medan allt annat förändras...
Tror du inte att rätt många, typ, resemagasin, i alla fall inledningsvis, utgör nåt slags plattform?
Resemagasin? Nja, jag vet inte. Jag menar mer ett riktigt livsstilsmagasin, med "snygga plåtningar", långa intervjuer med coola stilförebilder, fånigt distanslösa och okunniga film- och musikrecensioner samt ett par krönikörer som predikar rätt och fel med en närmast religiös övertygelse.
Vice fast för pundare, liksom.
Finns det?
nä, tror inte... det beror nog på att det aldrig riktigt gjorts någon målgruppsanalys...
Är det möjligt!?
Tja, iofs är det kanske inte samhällets köpstarkaste målgrupp vad gäller konsumentvaror, och eftersom knarkreklam är förbjudet i svensk media blir det kanske svårt att hitta annonsörer?
...men livsstilsreklam med dolda budskap är tillåten. Och de lägger ju faktiskt en hel del på sin livsstil. Kom igen elias, var inte så snobbig. Vi gört!
OK. Vem vill bli annonssäljare?
chrille p är ju död...
Vi får fundera på det där.
...och from nu tar vi resten över mejlen innan någon snor idén. Ok?
Ha! Försent tidningen är redan i tryck..
Uppsalas största svindlare vid namn Lordkrantz (en adlig sponsor på min ära,) och en föredetta krögare (är för tllfället på minesotabehandling) har sponsrat hela klabbet.
Torgnysdotter får väl börja frilansa åt dem. Har tidningen något namn än?
du är en idiot -.-
Tack snälla anonym. Jag hade alldeles glömt bort att jag hade en blogg. Kanske ska jag börja skriva i den igen? Idiot som jag är...
Skicka en kommentar