Blegg, blugg, blagg, blögg, blägg. Och så lite musik på det. DENNA BLOGG ÄR EN RELIK - en nedtrampad skärva krossat glas i Internets kökkenmödding. Dess inlägg ska inte nödvändigtvis tas på allvar.

söndag 13 januari 2008

Lådans lov


Min hälsomedvetna hustru har just nu vit månad. Det gör att mitt förhållande till drickandet förskjuts lite från sin normala position. T ex korkar man inte gärna upp en chianti till tisdagspastan, eftersom man blir tvungen att tömma hela på egen hand. Eller så känner man sig extra skamsen när en torsdagsutgång med ett par polare slutar med smygande hemkomst vid halvtre. (Vill dock påpeka att det aldrig gnällts eller förebråtts kring denna typ av incidenter, skammen ligger helt hos mig själv.)

Och så har jag upptäckt lådans hemlighet.

Missförstå mig rätt, jag har betraktat lådvin som en användbar produkt i flera år. En bra kartong är helt rätt när man har en enklare fest eller när man ska till landet. Den är också bra att ha stående för ett vardagsglas då och då eller en svätt i grytan.
Men dess verkliga storhet har gått mig förbi. Tills nu.
Det är nämligen så att med lådvin vet ingen annan än du hur mycket du dricker. Du kan därför dricka så lite eller så mycket du vill utan att någon annan kan lägga sig i det.

Om du är hemma med din tillfäligtvis torrlagda fru så kan du ta ett glas till biffen på lördagskvällen. Men du kan också fylla på glaset två, tre eller varför inte fyra gånger medan du går ut i köket på andra ärenden.
Även om du är på en fest och inte känner märkbart för att dricka spelar lådvinet dig i händerna. För när den svenska alkoholpenalismen sätter i (vadå, ska du inte ha ett glas till, är du pingstpastor eller?) så kan man alltid gå och fylla på lite lagom, eller säga att man redan har fyllt på. Det är betydligt svårare att avslöja detta som lögn än om man kan se att flaskan är orörd.

Lådans största välsignelse är att den låter oss dricka ifred, så mycket eller lite vi vill.

Nu väntar vi bara på champagne i Soda Stream-maskinen.

5 kommentarer:

michanek sa...

Min kompis mamma älskar dunkvin. Men läkaren har sagt att hon bara får dricka ett glas om dagen. Min kompis har märkt att dunkarna töms väldigt fort och förebrår sin mamma som säger "Det är så svårt att hålla reda på hur mycket man dricker med de här dunkarna"
Hur svårt kan det vara att hålla reda på ett glas vin? Slutsats: Om ordinationen är för sträng, kommer man inte ens undan med en dunk :-)

TORGNYSDOTTER sa...

"Nu väntar vi bara på champagne i Soda Stream-maskinen".
Jag känner mig positiv och uppmuntrad bara vid tanken.

Du, elias, du får ta ett snack med min man. Han börjar få nervösa besvär efter snart 7 månader med vit hustru. Sist han stod och rotade i bland flaskorna i skafferiet sa han ilsket:
- och du dricker vatten förstås?
- mmm, är du less på mig?
Lång tystnad följt av ett sammanbitet:
- ärligt? Ja.

Udda Persson sa...

Hahaha kloka ord. Jag är på din sida.

Elias sa...

Michanek: Man får väl använda decilitermått då! Eller så får läkaren skriva ut vin i portionsflaskor.

Torgnysdotter: Jag ska prata med Tommy. Han och jag får väl äta en trevlig middag på tu man hand med lammfilé och ett par flaskor barolo. Du och min hustru kan ju äta råkosttallrik och dricka träullsavkok under tiden. Men jag lovar att jag inte på långa vägar är trött på dig än. Och vem vet, kanske har det kommit champagne till soda stream-maskinerna lagom till den 18 juni?

Udda: Jag visste väl att jag kunde lita på dig!

Anonym sa...

Dunkvin som begrepp låter nåt det jfr med lådvin; rejält, icke finkult men brutalt farlig i för stor dos för mången törstig. /m